Jag skulle kunna säga att "ja, jag har inte gjort några inlägg för att jag varit så upptagen" men de senaste dagarna har det ju inte varit riktigt sant. Jag har varit så otroligt oupptagen att det är lite pinsamt nästan, men samtidigt så är det väldigt skönt. Jag menar, efter tentan och ångesten inför omtentan (som jag förresten inte fått svar från än, men det kändes bra i alla fall) så känns det rätt skönt att bara sitta några dagar och inte ha några krav på sig. Men snart hinner väl verkligheten ikapp: jobbsökande, förberedande inför hösten (herregud, det är ju för fan fortfarande juni och man börjar redan med panikattackerna) och hela köret.
Jag är faktiskt lite sugen på att fortsätta med japanskan (bara för att jag i princip bestämt mig för att sluta haha) men vi får se. Det känns nu i efterhand, när man låtit allt smälta in, som om det skulle vara rätt kul. Men som sagt, vi får se. Jag är ju så sugen på att läsa konsthistoria också, det känns mer som något jag skulle kunna fördjupa mina studier i, japanska är mer som en hobby. Det vore ju rätt skoj att åka till Japan först också, för att se ifall det verkar bra där inna man fortsätter^^
Men jag är faktiskt på rätt bra humör största delen av tiden, jag ska ju på semester om mindre än två veckor! Det ska bli jättekul och se London och York, och att se Linda, så jag är superglad. Dessutom så är jag ju riktigt pepp på Diru i höst (också London) med Nanna!
Jag måste ju recensera filmen från förgående inlägg också, jag hade nästan glömt bort vad det var för film för att dte gått så lång tid. Den var i alla fall bra, lite jobbig under vissa delar dock. Men man får tänka sig 1984 möter trafficking, ungefär. Inte lika ingående som 1984, eller komplicerad, men den väckte tankar. Jag tror bestämt inte jag nämde vad den hette, och i annat fall så blir det väl en påminnelse: Matrubhoomi: A Nation Without Women
Jag kan verkligen rekommendera den, man får en intressant syn på hur kvinnor behandlas både bokstavligt och bildligt.
Jag såg en rätt intressant sak idag på facebook också (jag vet fortfarande inte riktigt ifall facebook är det bästa eller värsta som hänt mänskligheten), nämligen en grupp som var emot idén att införa sharialagar i Sverige. Jo men visst, tänkte jag, jag tycker inte heller att vi ska ha sharialagar i Sverige. Sedan gick jag in på gruppens sida bara för att kolla lite vad det var, och slogs av hur jäkla oseriösa människor det finns. Jag kan acceptera att folk har vissa åsikter, men att rent ut skriva "Varför har just muslimer så svårt att ta seden dit man kommer??" känns lite som om det kommer från 1800-talet. Visst, det är en facebook-grupp (vilket i min mening ger det 50 minuspoäng i faktisk trovärdighet) men man kan ju försöka skapa en människorättsgrupp som inte står för diskriminering. Jag tittade sedan på en del inlägg, och det är ju faktiskt skrämmande. Jag tycker att man ska kunna bo i Sverige och vara stolt över både ett mångkulturellt samhälle där folk inte smyghatar, segregerar eller känner sig hotad och ett samhälle med en stark egen kultur som har en lång historia. Men det kanske är för mycket att begära. Jag tycker som sagt inte heller att vi ska ha sharialagar i Sverige:
för det första, ett system med olika lagar för olika människor ger människor olika förutsättningar att kunna skapa sig ett liv i samhället och jag tror det föder bara mer problem än vad det skulle lösa. Och det är lite principen "får en får alla" och till slut kommer alla religiösa/politiska grupper att ha egna lagar, och allt kommer bli ett enda kaos.
För det andra så är Sverige ett sekulariserat land, vi har inte religiösa lagar (eller jo indirekt, eftersom det i mångt och mycket grundar sig på vad man kallar "kristna värderingar" som grundar sig på att vi i över ett millennium haft Kristendom som ledande religion i Sverige. Samtidigt kan man prata om att det mest grundläggande skulle vara några slags universallagar, till exempel att man inte bör döda etc. men det hör inte hit) så därför bör vi inte införa sharialagar.
För det tredje tänker jag lägga in en helt personlig åsikt som man kan stå för eller inte: nämligen att jag inte tror på att sharialagarna hör hemma i ett modernt jämställt samhälle. Liksom om vi skulle skapa lagar baserade i stor del på Bibeln, Talmud, eller någon annan religion skriven för mer än tusen år sedan, så fyller det inte någon direkt funktion idag. Så om vi kunde sluta lägga all vår frustration på att hata en folkgrupp (vilken som helst) och istället lära oss om ett ämne innan vi skapar en åsikt på fel grunder så skulle vi må lite bättre. Eller nej, det kanske var helt befängt. Jag menar, det är ju inte som att jorden är rund, eller något sådant där helt galet.
Nu blev jag helt uppjagad av att skriva det där, men jag blir så himla mörkrädd ibland. Kan folk sluta dra in sin egen rädsla och frustration i en sådan här viktig fråga, så att det kan komma fram seriösa och välgrundade argument eller? När man dessutom motsäger sig själv med att utge gruppen som en grupp för muslimska kvinnors rättigheter och sedan består av medlemmar som verkar tycka at alla som hänger sig till Islam är helt dumma i huvudet så gräver man ju sin egen grav.
Nej nu måste jag med dagens ("Gunilla, kom hit!") ge lite kääääääärlek till alla (där höll jag på att kräkas på mitt eget sappy uttalande).
"Ehem **trumvirvel** dagens låt": Kalle Moraeus och Orsa Spelmän: Underbart
Jag tycker faktiskt att det var en bra låt (jag är egentligen inte så mycket för melodifestivalen), men jag tycker egentligen inte att den var det bästa bidraget. Dock så skulle jag ha varit nöjd med att vi skickade den, för det där är svensk folkmusik, ett av våra trevligaste kulturarv och med en gullig text (som såklart inte skulle översättas till engelska i eurovision-tävlingen).
Ett litet ljus i mörkret av allt jävla hat
